0
Till Kassan 0,00 SEK 0 varor i varukorgen
Alla priser visas
Exklusive moms
Exklusive moms
  • Alla priser visas

  • Exklusive moms
  • Inklusive moms

Plastpåsen.

En miljöbov eller en produkt som fått oförtjänt dåligt rykte?! Åsikterna om plastpåsen går isär, här presenterar vi läsvärd information till debatten.

Nyheter från branschen

Skatt på plastbärkassar 2020?

Förslag skickat till lagrådsremiss

Regeringen har skickat ett utkast på en ny skatt på plastpåsar till lagrådsremissen. Utkastet kommer nu att ses över så att det är genomförbart och inte strider med andra lagar. Därefter kommer regeringen lägga fram det till riksdagen som ska rösta om förslaget. Detta förväntas att ske någon gång i början på nästa år.

Förslag på att nya lagen skall träda i kraft är 1 mars 2020 och att skatten tas ut från och med 1 maj 2020.

I stora drag innebär den enligt nedan

Det föreslås en ny punktskatt på plastbärkassar som är avsedda att tillhandahållas till konsumenter inom detaljhandeln för att de ska kunna packa eller bära varor. Skatten omfattar inte plastbärkassar avsedda för varaktigt bruk/flergångskassar.

  • Skatten tas ut med 3 kronor per plastbärkasse
  • För plastbärkassar med en tjocklek som understiger 15 mikrometer och en volym som inte överstiger 7 liter ska skatten dock tas ut med 30 öre per plastbärkasse.

Skatteskyldig är den som yrkesmässigt tillverkar, den som från annat EU-land yrkesmässigt för in eller tar emot sådana varor eller den som yrkesmässigt importerar sådana varor.

Med plastbärkasse avses bärkasse som i mer än försumbar omfattning består av plast. Med bärkassar avses påsar, med eller utan handtag, som är avsedda att tillhandahållas konsumenter för att packa eller bära varor. Med plast avses en polymer som kan ha tillförts tillsatser eller andra ämnen, med undantag för naturligt förekommande polymerer. Vidare har de gett förslag på att inkludera all plast oavsett fossilfri eller inte eftersom de har samma påverkan på naturen.

Vidare omfattas inte bl.a. sopsäckar, avfallspåsar, hundpåsar och små påsar i konsumentförpackning av punktskatten eftersom de inte är avsedda att tillhandahållas för att packa i och bära varor från ett försäljnings- eller varuutlämningsställe.

Syftet enligt partierna är att förhindra spridningen av mikroplaster i vår miljö samt att följa förpackningsdirektivet (som ni känner igen genom informationskravet) som innebär att minska antalet plastbärkassar per person.

Här kan du läsa hela lagrådsremissen.

Svensk Dagligvaruhandel är kritiskt till föreslagna skatten på plastpåsar.

Regeringen har föreslagit att en skatt på plastpåsar skall införas 2020. Detta ställer sig branschorganisationen Svensk Dagligvaruhandel kritisk till: 

"Varför väljer regeringen att föreslå en skatt på just plastbärkassar som vi inom dagligvaruhandeln redan har ställt om till att vara gjord av förnybar och återvunnen plast. Det kan man inte kalla miljöpolitik" - Karin Brynell, VD Svensk Dagligvaruhandel

Svensk Dagligvaruhandel tycker att det är orimligt att skatten slår emot alla typer av plastbärkassar, oavsett råvara. De menar att det kommer göra det svårt att motivera för konsumenter att bärkassarna är tillverkade av återvunnen eller förnybar råvara när de beskattas lika hårt som plastbärkassar tillverkade av oljebaserad plast. 

Sedan tidigare har Svensk Dagligvaruhandel antagit ett gemensamt mål att alla plastförpackningar inom handeln skall vara materialåtervinningsbara till 2022 och vara tillverkade av förnybar eller återvunnen råvara senast 2030. 

Källa: Packnet.se

102 plastkassar per person 2018.

Under 2018 använde svenskarna 102 plastbärkassar per person, vilket är en minskning med 12 kassar sedan 2017 enligt Naturvårdsverkets rapportering. Målet är att få ner antalet till 90 plastbärkassar under 2019 och 40 kassar per svensk och år till 2025.

1 juni 2017 trädde förordningen om plastbärkassar i kraft, vilket innebar att butiker och restauranger sedan dess haft som ansvar att informera plastbärkassarnas miljöpåverkan för att få ner förbrukningen av plastbärkassar.

I en attitydundersökning genomförd i slutet av 2018 framkom att 91% av Sveriges befolkning tycker att det är mycket eller ganska viktigt att minska användningen av plastbärkassar. 6 av 10 använder medhavd väska, plast- eller papperskasse vid inköp och 2 av 3 väljer bort plastkassen med hänsyn till miljön.

Källa: Naturvårdsverket

Plastpåsar, bäst för miljön?!

Den danska miljöstyrelsen har genomfört en studie där de studerat shoppingkassar i materialen LDPE-plast, polypropen, återvunnen PET-plast, polyester, biopolymer, papper, bomull och komposit för att studera dess miljöpåverkan genom hela livscykeln (produktion-användning-bortskaffande).

Analysen visade att plastpåsar gjorda av LDPE-plast, vilket är de som används i många matbutiker, var bäst ur miljösynpunkt. Bäst är att återvinna en sådan påse genom att använda den som soppåse eller slänga den i återvinningen.

Störst miljöpåverkan hade tygkassar av ekologisk bomull som behöver användas 149 gånger för att inte påverka klimatet. Papperskassar behöver återanvändas 43 gånger för att dess klimatpåverkan ska raderas.

Läs livscykelanalysen om plastpåsar

Källa: Aktuellhallbarhet.se (mars 2018)

Plast eller bomull?

Att byta ut sin plastpåse mot en bomullspåse är inte detsamma som att göra klimatet en tjänst. Detta menar SVT i en artikel som granskats av FAKTISKT, ett faktagranskande samarbete mellan Svd, DN, SVT och Sveriges Radio.

Där lyfts plastkassen, som ofta benämns som den sämsta för miljön som den kasse med minst klimatpåverkan. En bomullskasse kräver mer av jordens resurser i anspråk och orsakar miljöproblem tidigt i sin livscykel och kräver en användning på uppemot 20 000 gånger för att kompensera sin miljöpåverkan.

En plastpåse är resurseffektivt att producera och frakta jämfört med andra material. Det är först om den kommer ut i naturen som den blir en miljöbov. En plastpåse som används och sedan blir soppåse är det alternativ som har minst påverkan på klimatet, menar SVT.

Läs artikeln i sin helhet genom att klicka här.

Visste du att…?

Nästan allt plastavfall i haven kommer från tio större floder i främst Asien men även i Afrika. Dessa sägs bära med sig hela 88-95% av alla plastföroreningar i världens hav. Dessa floder rinner genom länder som har dåliga rutiner och lagar för att samla in, deponera och återvinna plastprodukter. Om plastavfallet som transporteras via dessa floder kan halveras skulle det innebära en reducering av världens totala mängd flodburna plastavfall med 45%. WFO (Waste Free Oceans) arbetar bland annat med att samla upp plastavfall samt utveckla infrastrukturen för sortering och återvinning.

Källa: Nordiskbioplastforening.se (november 2017)

Den miljöfarliga plastpåsen - en myt?

Har vi blivit förda bakom ljuset gällande plastpåsens negativa miljöpåverkan? Det menar Rebecca Weidmo Uvell i en debattartikel där hon hänvisar till en undersökning gjord av det danska Miljödepartementet.

Undersökningen, som presenterades i februari 2018, visar att en plastpåse som köps och sedan återanvänds som soppåse är den mest miljövänliga kassen. En tygkasse måste däremot användas 7100 gånger för att kompensera för miljöbelastningen den orsakat och den kasse som enligt undersökningen är sämst för miljön är tygkassen av ekologisk bomull som måste återanvändas 20 000 gånger för att kompensera för klimatpåverkan vid tillverkningen.

Vidare menar hon att det finns många faktafel kopplat till artiklar och rapporter om plastpåsens negativa effekter, att myter inte sällan går före fakta, och att det gäller att vara källkritisk.

Läs artikel

Källa: Expressen.se (april 2018)

Sveriges Mål & Informationskravet.

EU beslutade 2015 att alla medlemsländer ska reducera förbrukningen av tunna plastbärkassar.

Naturvårdsverket har fått i uppdrag att bevaka så att förbrukningen av plastbärkassar minskar i Sverige. Förbrukningen av tunna plastbärkassar ska inte överstiga 90 kassar per person och år senast den 31 december 2019, och 40 kassar per person och år senast den 31 december 2025. Om detta inte uppnås kan Naturvårdsverket komma att föreslå olika åtgärder för att minska förbrukningen. 

För att bidra till en minskad förbrukning av traditionella plastbärkassar föreslår Naturvårdsverket att du bör:

  • Utbilda din personal om målet att minska antalet plastbärkassar.
  • Informera kunden om plastbärkassens miljöpåverkan, något som utgör ett lagkrav sedan 1 juni 2017. Detta kan t.ex. göras med en informationsskylt vid kassan där påsarna finns, eller på din hemsida. Förmedla också vilka fördelar en minskad förbrukning kan få för miljön i form av minskad nedskräpning och färre mikroplaster som påverkar miljön och människors hälsa.
  • Genomföra åtgärder för en minskad förbrukning. T.ex. att erbjuda alternativ till traditionella plastbärkassar eller att personalen vid ett köp frågar kunden om en påse behövs eller ej.

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV

Ta hem det.

Plastpåsen har länge varit en central del av vårt sortiment och vi följer med spänning utvecklingen kring dess framtid. På vår temasida ”Ta hem det.” kan du se olika alternativ på vad vi har att erbjuda när dina kunder ska ta hem det.

Besök temasidan

Ett mer hållbart val.

Att ta sitt miljöansvar är för många företag viktigare än någonsin. Här hittar du produkter som antingen har miljömärkning eller som uppfyller fastställda miljökrav från någon kontrollorganisation. Vi har en uttalad ambition att löpande bredda vårt sortiment.

Besök temasidan

Återvinningsguide.

Genom att återvinna värdefullt material från förpackningar kan vi spara både råvara och energi. I vår återvinningsguide kan du läsa dig till om hur du bäst kan ta hand om olika material. 

Läs mer
Rensa
Dina senaste sökningar
    Snabblänkar